Against Outsourcing: Collective Tools for Worker Organising

QC 20261027

Abstract

Mot outsourcing: Kollektiva verktyg för arbetarorganisering är ett praktikbaserat doktorandprojekt som undersöker effekterna av och med det kollektiva motståndet mot expansionen av outsourcing i Sverige och Storbritannien. Termen outsourcing, som uppstod på 1980-talet, beskriver den avtalsenliga omstrukturering genom vilken en organisation, institution eller arbetsplats lägger ut det sociala reproduktiva arbete som är nödvändigt för dess dagliga funktion från kärnverksamheten. Istället för att anställa arbetare direkt, läggs aktiviteter som städning, catering och vård ut på externa företag. Därigenom flyttas väsentligt arbete över på arbetare som är anställda under lågavlönade, osäkra och ofta exploaterande förhållanden, samtidigt som det gör det möjligt för upphandlande organisationer att distansera sig från direkt ansvar för sina arbetsförhållanden. Det är en manöver som mystifierar privatiseringen och underordningen av vård och underhållsarbete samtidigt som den fördjupar den rasifierade, könsuppdelade, klassrelaterade, internationella och ableistiska arbetsdelningen. Många som arbetar med outsourcat arbete har ryckts upp med rötterna från sina egna familje- och stödnätverk och migrerat till andra länder eller till tätorter för att arbeta inom underbetalda och osäkra jobb. Genom att strukturellt isolera arbetare och neka dem tillgång till viktig vårdinfrastruktur – såsom sjuklön, reglerade löner, semesterersättning och delade fysiska utrymmen – undergräver outsourcing aktivt de tids- och materiella resurser som krävs för arbetarnas organisering.

Konstfältet är inte undantaget från problemet med outsourcing. Detta är tydligt i skiftet av produktion av konstverk till geografiska områden där arbetskraftskostnaderna är lägre, i outsourcing av städ- och kafé eller restaurangdrift i konstinstitutioner och i utvidgningen av tillfälliga kontrakt, särskilt inom utbildningsprogram och samhällsengagemang. Genom en intersektionell feministisk kuratorisk metodologi som formar samarbetsinriktade och kollektiva forskningsmetoder, argumenterar denna avhandling för att det bara är genom att lyssna på arbetarnas erfarenheter, hur de lever genom outsourcing – som till stor del saknas i dominerande policylitteratur om outsourcing – som vi kan förstå dess fulla effekter och finna sätt att motverka den.

Undersökningar av outsourcing utvecklas tillsammans med andra genom tre långsiktiga kollektiva forskningspraktiker: lyssna tillsammans med medlemmar och organisatörer i den arbetarledda Independent Workers’ Union of Great Britain (IWGB) och deras kampanjer mot outsourcing; Manual Labours: The Global and Multiplying Staffroom (Det globala och multiplicera personalrummet) (2019–pågående) en samarbetsstudie med forskaren Sophie Hope om outsourcing av vårdinfrastruktur på arbetsplatser; och Vård och Värde (2020–24), en praktik som initierats tillsammans med forskaren och författaren Gunilla Lundahl och vårdarbetare i Stockholm, som undersöker effekterna av att arbeta inom ett outsourcat vårdsystem. De tre praktikerna studerar outsourcing i dess olika dimensioner, på nivåerna av kontrakt, infrastruktur och offentlig politik. Tillsammans visar de att outsourcing är mer än en avtalsrelation; det är en logik som genomsyrar samhällsomfattande strukturer och underlättar en global, nekropolitisk uppdelning av arbetare där vissa arbetare har tillgång till vårdinfrastruktur och tid att reproducera sig medan andra inte har det.  

För att konfrontera hur outsourcing systematiskt fragmenterar arbetares förmåga att mötas, kommunicera och organisera sig, argumenterar avhandlingen för att en kuratorisk praktik kan ingripa genom att skapa tidsmässiga, rumsliga och kommunikativa infrastrukturer som återuppbygger möten och relationer mellan arbetare som är nödvändiga för arbetarnas organisering. Ett centralt koncept som framträder i denna forskning är ‘against-ing’, vilket föreslår att reagera på outsourcing inte bara innebär att motstå eller vägra dess exploaterande logik, utan att införa strukturella förändringar som utökar den kollektiva tillgången till vårdinfrastruktur, något som utökar kapaciteten för arbetarorganisering och gör det möjligt att organisera oss på ett annat reproduktivt sätt.

Akademien och konstvärlden strävar efter att vara utrymmen för kritisk och kollektiv forskning, men båda bygger på individualiserade produktions- och reproduktionsmetoder. Som sådan publiceras denna kollektiva forskning som ett kompendium, designat av konstnären och forskaren Johnny Chang, och skrivet med polyfonimetoden för att tala om de olika bidrag och uttrycksformer som har format, påverkat och utvecklat forskning om och mot outsourcing. Kompendiet är avsett som en resurs för arbetare som vill organisera och utmana sina arbetsförhållanden. För att fylla denna roll delar det också fyra verktyg, som vart och ett har finslipats genom de olika kollektiva forskningspraktikerna för att utöka kapaciteten för arbetarorganisering mot outsourcing.

Link to DiVA