Till innehåll på sidan

Den nyliberala stadens genombrott: "Festen" (Mar 3)

"Den nyliberala stadens genombrott" är en seminarieserie på ABF Stockholm december 2014 – mars 2015, arrangerad av Helena Mattsson och Catharina Gabrielsson, forskare på KTH Arkitekturskolan. Det tredje och sista seminariet har rubriken "Festen": Idag är gallerior ett närmast obligatoriskt inslag i varje upprustningsprojekt, förortens centrumbildningar har byggts ut och glasats in, och kommersialiseringen av stadsrummet har blivit ett allmänt och omstritt fenomen. Hur blev det så, och varför?

Tid: Ti 2015-03-03 kl 18.00

Plats: Sandlersalen, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm

Exportera till kalender

Interiör från Sturegallerian 1989

DEN NYLIBERALA STADENS GENOMBROTT: EXEMPEL FRÅN NÄRHISTORIEN

Hur och när framträder kännetecknen för vår tids stadsbyggnadsparadigm? ABF Stockholm och KTH Arkitekturskolan arrangerar tre seminarier om arkitektur och stadsbyggnad, där laddade samtidsfenomen ställs i ett närhistoriskt perspektiv och diskuteras med inblickar från olika forskningsområden. Utgångspunkten för samtalen är 80-talets politiskt-ekonomiska omställning där många av de företeelser vi idag tar för givna framträder som för första gången. Genom att utgå från den byggda miljön som ett faktiskt material undersöker vi arkitekturens och stadsbyggandet roll i omfattande samhällsförändringar. Den underliggande frågan är inte bara hur den materiella kulturen påverkas av och speglar politiska, ekonomiska och juridiska omställningar – utan även huruvida nya tankar inom arkitektur och stadsbyggnad kan bidra till och möjliggöra en sådan utveckling.

Programmet är arrangerat är Helena Mattsson och Catharina Gabrielsson , forskare på Arkitekturskolan KTH och ansvariga för projektet ”Avregleringarnas arkitektur: politik och postmodernism i svenskt byggande 1975-1995” med stöd av Vetenskapsrådet .

FESTEN
Tisdag 3 mars kl. 18:00-20:00. Per-Albinrummet, ABF-huset, Sveavägen 41

När Sturegallerian invigs 1989 är den krönet på en omfattande upprustning av hela stråket längs Kungsgatan fram till Stureplan. Gallerian är ett nytt fenomen införlivat i internationella ideal om innerstadens renässans. Med omställningen till den post-industriella staden skrivs stadsrummet in i en ny estetisk och ekonomisk logik. Idag är gallerior ett närmast obligatoriskt inslag i varje upprustningsprojekt, förortens centrumbildningar har byggts ut och glasats in, och kommersialiseringen av stadsrummet har blivit ett allmänt och omstritt fenomen. Med vilka förtecken kommer staden att programmeras om från produktion till konsumtion? Hur avtecknas det i arkitektonisk bemärkelse, och med vilket förhållande till historia, minne och tid? Är köpfesten, festivalen och eventkulturen också bärare av visioner – uttryck för längtan om ett kollektivt liv – och hur skiljer de sig i så fall åt från folkfester under tidigare epoker? Genom en närhistorisk tillbakablick på privatiseringen och kommersialiseringen av det offentliga rummet undersöker vi ”festen” som drivkraft för stadsutvecklingen och för en diskussion om dess effekter.

Medverkande
BOSSE BERGMAN stadshistoriker och forskare vid avd. för Urbana och Regionala Studier, KTH

MARTIN GUSTAVSSON docent i ekonomisk historia, forskare på Score, Stockholms universitet

HELENA MATTSSON docent och forskare i arkitekturhistoria, Arkitekturskolan KTH

Moderator:
CATHARINA GABRIELSSON forskare i arkitektur- och urbanteori Arkitekturskolan KTH

Tidigare seminarier i serien: 

BOSTADSRÄTTEN
Fredag 12 december kl. 18:00-20:00. Sandlersalen, ABF-huset, Sveavägen 41

Ett klipp från Dagens nyheter från 1986 berättar om några hyresgästers kamp mot det kommunala fastighetsbolaget för att ta makten över sitt eget boende – de har bildat en bostadsrättsförening. Bostadsrätten är en för Sverige unik boendeform, idag framför allt förknippad med marknadsanpassning, spekulation och individens bostadskarriär. Många har pekat på hur bostadsrätten – både i termer av nyproduktion och omvandlingar i det existerande fastighetsbeståndet – bidrar till segregation, eftersom de som inte har råd eller nekas banklån står utan ”rätt” till såväl en bostad som till staden i stort. I juridisk och ekonomisk mening betecknar emellertid bostadsrätten en kollektiv ägandeform: som medlem i en förening äger individen endast rätten att bo i en del av den gemensamt ägda fastigheten. Hur kan vi förstå spänningarna i bostadsrätten som fenomen? Hur har värdeförskjutningen från det kollektiva till det privata egentligen gått till? Genom en närhistorisk tillbakablick på bland annat de nya bostadsidealen på 80-talet ställer vi bostadsrätten i en vidgad belysning för att diskutera dess implikationer som kulturyttring.

Medverkande:

HÅKAN FORSELL docent i historia, forskare i stadshistoria och urbana studier vid Stockholms universitet

IRENE MOLINA professor i kulturgeografi vid Institutet för bostad- och urbanforskning, Uppsala Universitet

CATHARINA GABRIELSSON forskare i arkitektur- och urbanteori, KTH Arkitekturskolan

Moderator: 
HELENA MATTSSON docent och forskare i arkitekturhistoria, Arkitekturskolan KTH

PLANMOTIVET
Tisdag 24 februari kl. 18:00-20:00. Sandlersalen, ABF-huset, Sveavägen 41

I samband med utbyggnaden av Södra stationsområdet genomförs en arkitekttävling om ett högt hus vid Medborgarplatsen. Uppgiften är fri; det finns varken finansiering eller något bindande program. Byggnaden är motiverad av estetiska skäl, som ett fullbordande av stadsmiljön – i handlingarna omnämns den som ett ”planmotiv”. Idag är fristående och spektakulära s.k. ikonbyggnader ett vanligt och omdebatterat inslag i stadsutvecklingen, såväl i Sverige som internationellt. Oavsett om det rör sig om idrottsarenor, hotell- och konferenscentrum, institutioner eller ”höga hus” förefaller de faktiska behoven vara starkt underordnade symbolvärdena, inte sällan med ekonomisk kollaps som följd. Vilka är de emotionella drivkrafterna bakom dessa byggnader, hur ser kraftspelet ut, och har faktorerna förändrats över tid? I vilka idéer om platsen, staden och planen kan dessa byggnader sägas vara förankrade – i vilken mening kan vi förstå dem som ”motiv”? Genom en närhistorisk tillbakablick på 80-talets monument-beströdda stadsbyggnadsideal ställer vi samtidens ikonarkitektur i en vidgad belysning och diskuterar byggandets begärslogik.

Medverkande:
GÖRAN CARS professor vid avdelningen för Urbana och regionala studier KTH

EVA ERIKSSON arkitekturkritiker och -historiker

SARA WESTIN forskare i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Moderatorer:
CATHRINA GABRIELSSON &HELENA MATTSSON forskare, KTH Arkitekturskolan