Mellan konst och teknologi
Den nya arkitektutbildningen vid Tekniska högskolan och Konstakademien i Stockholm 1872–1886
Tid: Fr 2026-05-22 kl 13.00
Plats: F3 (Flodis), Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/64466233140
Språk: Svenska
Ämnesområde: Arkitektur, Arkitekturens historia och teori
Respondent: Ola Svenle , Arkitektur, kultur och miljö
Opponent: Docent Anders Houltz, Centrum för Näringslivshistoria
Handledare: Professor Katja Grillner, Arkitektur, kultur och miljö; Tekn. dr Anders Bergström, Arkitektur, kultur och miljö
QC 20260428
Abstract
Syftet med avhandlingen är att undersöka den reformering av svensk arkitektutbildning som ägde rum både vid Kungliga Tekniska högskolan och Kungliga Akademien för de fria konsterna i Stockholm från 1870-talet. Reformen byggde på en statlig utredning och bekräftades genom beslut i riksdagen. Resultatet blev att Konstakademiens förberedande byggnadsskolor lades ned och ersattes av den nybildade fackskolan för arkitektur vid Tekniska högskolan 1877. Men Konstakademiens högre byggnadsskola blev kvar som vidareutbildning.
Avhandlingen grundar sig i en kritisk, historiografisk forskningstradition och är utformad som en arkitekturhistorisk fallstudie kring hypotesen att reformen kan betraktas som ett system med Tekniska högskolan och Konstakademien som ingående delar. Förutom inledningen och den avslutande diskussionen består avhandlingen av tre huvudkapitel. Det första kapitlet behandlar utredningen, från 1872 till beslutet i riksdagen 1876. Det andra kapitlet behandlar fackskolan för arkitektur vid Tekniska högskolan, från dess etablering 1877 till examinationen av dess första elever 1882. Det tredje kapitlet behandlar vidareutbildningen vid Konstakademiens byggnadsskola, från de första elever som antogs från Tekniska högskolan 1879, fram till deras avslutande stipendieresor 1886.
Orsaken till reformen var att utredningen identifierade ett behov av en mer vetenskapligt grundad utbildning av arkitekter för det framväxande svenska industrisamhället. Därför kännetecknades första och andra året vid Tekniska högskolan av många olika ämnen inom polytekniken. Men under tredje och fjärde året närmade sig arkitekturämnet alltmer undervisningen vid Konstakademien, och resultatet blev inte så polytekniskt som man kunde ha väntat sig utan snarare balanserat mellan konst och teknologi. Samtidigt introducerades restaureringsfrågan i undervisningen vid Konstakademien i kombination med lokala studieresor, vid sidan av de traditionella stipendieresorna i Europa. Eftersom Tekniska högskolan var öppen endast för män, som huvudsakligen rekryterades från läroverken, bidrog reformen till att rekryteringen av arkitekter begränsades. Resultatet blev slutligen ett exklusivt utbildningssystem, snarast motsatt den expansiva strategi som präglade den senare delen av 1900-talet.