Spatial Traces of Societal Change

QC 20261015

Abstract

Rumsliga spår av samhällelig förändring – materiella manifestationer avvärderingar i Stockholms skolarkitektur är en undersökning av hur den byggdamiljön kan berätta om samhälleliga förändringar.

Studien bygger på en förståelse av hur stadens rum och arkitektur formas av de värderingar och ideal som finns i samhället, genom politiska och ekonomiska beslut som tas i samhället och den kultur som råder där. Samtidigt är relationen som studeras reciprok; det är fråga om en ömsesidig påverkan, där samhället i sin tur formas av den byggda strukturen. Stadsrummen formas av samhället, samtidigt som samhället formas av stadsrummen. Detta sker exempelvis genom hur olika funktioner är placerade, vilket påverkar hur människor rör sig genom staden, deras samnärvaro, potentiella möten och interaktioner, och var aktiviteter äger rum. Denna ömsesidiga dynamik mellan stadsrum och samhälle gör det möjligt att läsa av den rumsliga strukturen för att få insikter om de samhälleliga värderingarna och normerna som formar den. Studiens teoretiska grund baseras på Hillier och Hansons teori om hur (stads)rum och samhälle är sammanlänkade och formar varandra, varifrån studiens metodologi har utvecklats som en kombination av morfologiska analyser och analyser av styrande dokument för den byggda miljön. Just kombinationen av dessa två analyser, av de värderingar och normer som kommer till uttryck i de styrande dokumenten, och av vilka värderingar och normer som återfinns i stadsrummet och skolans arkitektur, är en förutsättning för att belysa hur och i vilken grad skolors och skolgårdars arkitektur är en materiell manifestation av samhälleliga värderingar och normer. Genom detta undersöks den ömsesidiga relationen mellan stadsrum och samhälle.

Skolor, och specifikt kommunala grundskolor i Stockholm, är studiens fokus. Skolor är en central samhällsfunktion med en lång historia, som i princip alla i befolkningen har en relation till. Som individ har man oftast en relation till skolan både som institution och till en, eller flera, specifika skolbyggnader. En persons relation till skolans byggda miljö färgas också på olika sätt av hur hen har använt den, som en erfarenhet utifrån personens egen skolgång, av att arbeta på en skola, eller av att ha barn i en skola. Som institution är skolan på många sätt en allmän angelägenhet i samhället, och dess läge och närvaro i stadsrummet symboliserar utbildning, lek och disciplin. Läget och närvaron i stadsrummet påverkar också möjligheterna i vardagen för dem som har skolan som arbetsplats (både elever och personal) och signalerar på så vis samhällets prioriteringar även för dem som passerar förbi.

För att få syn på hur samhälleliga värderingar har förändrats över tid, så är studiens primära fokus de senaste 75 åren och övergången från 1950-talets svenska välfärdssamhälle fram till 2025. För att kunna undersöka förändringar från 1860-talet fram till 2025 studeras även skolor från tiden före 1950-talet i en av avhandlingens artiklar (artikel 3). I avhandlingen är alla kommunala grundskolor i Stockholm som bedrev undervisning 2019/2020 inkluderade, varav ett urval studeras mer i detalj i de olika artiklarna (se artiklarna 2, 3, 4 och5 och kapitel 5.4). I artikel 3 är även friskolornas läge i staden inkluderat i de rumsliga analyserna.

Skolor och skolgårdar är avhandlingens fokus, men metodologin kan även tillämpas på andra samhälleliga infrastrukturer och urbana funktioner och för andra tidsperioder. En möjlig tillämpning skulle vara att undersöka närvaron av hälso- och sjukvårdsbyggnader i staden, hur de materiellt manifesterar samhälleliga värderingar och normer om omvårdnad och hälsa. En annan möjlighet är att använda metodologin prediktivt för att undersöka hur samtida samhälleliga värderingar och normer kan komma att manifesteras rumsligt i ett stadsbyggnadsförslag. På så sätt kan samtida riktlinjer, rekommendationer och program granskas för att se i vilken mån kommande rumsliga översättningar möter till exempel målen för social och miljömässig hållbarhet.

Metodologin i avhandlingen bygger på morfologiska analyser av stadsrummet i kombination med analyser av styrande dokument för skolor, såsom normalritningar utgivna av statliga myndigheter som Boverket och Skolöverstyrelsen samt kommunala planprogram, generalplaner, översiktsplaneroch detaljplaner (artikel 1). De rumsliga studierna analyserar skolors och skolgårdars läge i staden, deras centralitet och deras synlighet i närområdet och syftar till att visa deras samhälleliga närvaro. Genom denna kombinationav analyser visar avhandlingen att vissa samhälleliga värderingar och normer beskrivna i de styrande dokumenten återfinns i de byggda skolorna och skolgårdarna, att vissa samhälleliga värderingar och normer är kontinuerliga över det studerade tidsspannet, medan andra skiftar.

Resultaten från analysen av styrande dokument visar att värderingar och normer kring skolans placering på avstånd i relation till ljud- och luftförorenande funktioner i staden är konsekventa över tid, precis som rekommendationen att placera skolor intill eller i närheten av parker och idrottsplatser (se artikel 2). De rumsliga analyserna visar att dessa rekommendationer i många fall också har realiserats. De tre grundskolorna Rågsved, Skarparby och Sjövik som studerades mer i detalj i artikel 2 och 4 ligger till exempel placerade närmare parker och idrottsplatser än industrier, motorvägar och tågspår.

Resultaten av de morfologiska analyserna visar också hur samhälleliga värderingar och normer kring utbildning, lek och disciplin är spårbara i skolors och skolgårdars arkitektur genom studien av skolornas närvaro i området, centralitet och synlighet, relationen mellan skolbyggnad och skolgård, gårdens form, program och material samt skolbyggnadens arkitektur (se framför allt artiklarna 2 och 4). De samhälleliga värderingarna manifesteras i skolornas arkitektur, deras utformning och placering och är en aktiv del i att forma, utbilda, främja och skydda (från trafik och föroreningar) eleverna i samtid och framtid.

Alla värderingar manifesteras emellertid inte rumsligt i samma utsträckning, ett exempel är variationen i skolgårdars storlek. Under en period mellan 1940 till 1980 hade flera skolgårdar en större storlek än vad de statliga riktlinjerna rekommenderade (se figurerna 6.1 och 6.2). Här indikerar den rumsliga manifestationen hur utrymmen för utbildning och lek på skolgården har prioriterats högre vid planerandet och byggandet av skolor i Stockholm än vad de statliga riktlinjerna angav som minimumstorlek. Ett nutida exempel visar att avståndet till ljud- och luftföroreningar samt närhet till idrottsplatser nedprioriteras (artikel 4). Detta är en rumslig manifestation som indikerar att andra värden och funktioner än elevers närhet till idrottsplatser har prioriterats i planeringsprocessen.

Skolornas läge i staden och närområdet bidrar till hur närvarande skolbyggnaden och skolgården är i vardagslivet, både för dem som har skolan som arbetsplats och dem som passerar förbi. Ett centralt läge i stadsrummet kan signalera att barn och utbildning är prioriterade, att samhället värderar utbildning och lek. Ett mer avskilt läge kan indikera att utbildning och lek är sekundära, tillgängliga för dem som redan känner till skolan, för elever och personal knuten till den. Om dessutom skolbyggnadens arkitektur liknar bostäderna runtomkring, och skolgården är mindre exponerad, kanske gömd bakom skolbyggnaden i förhållande till gatan, så kan detta intryck öka. Skolans läge och synlighet i området, dess samhälleliga närvaro, kan med detta synsätt tänkas påverka dels hur utbildning och lek uppfattas, dels hur skolanläggningen används för andra aktiviteter. Om skolan är tydligt närvarande i området genom ett centralt och synligt läge, kommer andelen andra spontana användningar av skolgården efter skoltid sannolikt att öka.

Rumsliga spår av samhällelig förändring visar att det är möjligt att spåra samhällsförändringar i den rumsliga strukturen hos skolor och skolgårdar och hur skolors och skolgårdars läge, centralitet och synlighet förmedlar ideal kring utbildning, lek, och disciplin från olika tidsepoker. Genom metodologins kombination av dokumentanalys och rumslig analys framträder samhällets värderingar och normer kring utbildning, lek och disciplin. Avhandlingen bidrar därmed genom analysen av de rumsliga manifestationerna av tidigare beslut, värderingar och normer till en förståelse för den byggda strukturen vi lever i idag och för skolornas närvaro i grannskapet. Resultaten kan öka förståelsen för hur samtida samhällsvärderingar konkretiseras i framtida skolor och möjliggöra granskningar av hur dagens riktlinjer, normer och planeringsbeslut manifesteras rumsligt, vilket med tanke på den långa livslängden hos stadens byggda strukturer är angeläget. Att studera de materiella manifestationerna av samhälleliga värderingar och normer över tid möjliggör också en diskussion om det förflutna och ökar förståelsen av samtida ideal och deras potentiella förverkligande inom arkitekturen. De möjliggör en studie av förhandlingar och beslut och deras påverkan på den livsmiljö där samhället formas genom interaktion.

Link to DiVA