Nätverksfilsystemet AFS

Om du har din hemkatalog i AFS eller i på annat sätt arbetar med AFS-filkataloger bör du känna till det som här beskrivs om AFS.

Man undersöker ifall en viss katalog ligger i AFS genom att ge kommandot "df katalognamn". För AFS-filsystem står det då "AFS" i kolumnen längst till vänster. Om du vill veta ifall din hemkatalog ligger i AFS kan du skriva "df ~".

Här beskrivs det viktigaste man bör känna till om man arbetar med AFS-filsystem. OBS! För att begränsa omfånget på denna beskrivning förekommer det vissa förenklingar av verkliga förhållanden.

Skillnader jämfört med UFS (Unix File System)

Följande är de viktigaste avvikelserna som AFS uppvisar jämfört med normala Unix-filsystem:

Filåtkomstskydd fungerar annorlunda

Åtkomsträttigheterna styrs på katalognivå av s.k. åtkomstlistor (eng. access control lists), en för varje katalog. En åtkomstlista talar om vilka som får göra vad med alla filerna i katalogen. Åtkomstlistor förklaras i avsnitt D2. nedan.

Utmatning från kommandot ls visar inte filskydd

För varje enskild fil används bara de tre första av de nio filskyddskoderna som visas vid kommandot ls, dvs. de som i UFS visar ägarens rättigheter. I AFS-systemet visar dessa koder istället ifall filen är läs-, skriv- respektive exekveringsskyddad eller inte för alla som genom åtkomstlistan för katalogen har dessa rättigheter.

Hemkatalogproblem med filskydd

Systemet med filåtkomstskydd på katalognivå ger problem med filskydd i kataloger som skall innehålla både privata och allmänt läsbara filer. Främst gäller detta hemkatalogens toppnivå. Hur man kan kringgå detta kan du läsa om i avsnitt D3.

Kerberos-biljett krävs

Användning av AFS-filer kräver att man har identifierat sig i säkerhetssystemet Kerberos: man måste ha en giltig s.k. Kerberos-biljett för AFS. En sådan får man automatisk när man loggar in, men ibland kan man behöva skaffa en biljett manuellt. Ett sådant fall är när man loggar in på en annan dator med ssh. Man kan inte ta med sig sin biljett till den nya datorn, så man måste skaffa en ny. Ett annat, ovanligare fall är när biljettens giltighetstid går ut (en biljett gäller normalt i cirka 10 timmar). Med kommandot aklog identifierar du dig för Kerberos och skaffar en AFS-biljett. Kommandot klist visar vilka Kerberos-biljetter du har.

För att få biljetter för din lokala cell:

  aklog

För att få biljetter till KTH.SE-cellen:

  aklog KTH.SE

Utrymmeskvot används

Varje AFS-katalog har en gräns för utrymmet den får uppta, en utrymmeskvot (eng. quota). Detta förekommer även i vanliga Unix-filsystem. ITA reglerar ändring av kvot.

Kommandot

fs listquota katalognamn

visar utrymmeskvoten för den volym (lagringsenhet) där den givna katalogen finns och hur stor del av kvoten för katalogen som för tillfället utnyttjas. Kommandot kan även förkortas till "fs lq".

Den senaste backupen finns tillgänglig online i ungefär 24 timmar

Varje natt efter arbetsdag görs det normalt en reservkopiering (backup) av dina filer till band. I samband med detta lagras information om din hemkatalogs dåvarande skick och denna ”frysta” hemkatalog finns sedan tillgänglig under nästa dag. Du hittar den i katalogen OldFiles överst i din hemkatalog. Om du gör något misstag med dina filer – tar bort en fil, gör en stor felaktig ändring osv. – och upptäcker misstaget samma dag, kan du alltså hämta tillbaka gårdagens version från katalogen OldFiles.

För andra kataloger, så kan du använda kommandot "fs exa" för att se under vilken volym katalogen lagras. Sedan används kommandot

fs mkm monteringskatalog volymnamn.backup

för att få tillgång till backup-volymen. Sedan används

fs rmm katalog

för att avlägsna backup-volymen.

Åtkomstlistor

Varje filkatalog i AFS har alltså en åtkomstlista (engelska: access control list, ACL) som definierar vilka som får göra vad med filerna i katalogen. Det finns sju olika åtgärder på en filkatalog och dess filer som AFS reglerar rättigheterna för. Varje åtgärd har sin egen kodbokstav:

Exempel på åtkomstlista:

ran rlidwka
system:administrators rlidwka
system:anyuser l
bg rlidwk
ran:friends rl

Raden "ran rlidwka" säger att ägaren (användaren ran i det här exemplet) har alla rättigheterna. "system:administrators rlidwka" visar att den speciella gruppen system:administrators har samma rättigheter (medlemmarna i denna grupp kan alltid skaffa sig vilka rättigheter de vill, så det är meningslöst att ta bort dem). Ur "system:anyuser l" kan utläsas att gruppen system:anyuser, som innefattar alla användare, har enbart rätten att se vilka filer som finns i katalogen. På den fjärde raden får användaren bg alla rättigheter, utom rätten att ändra i åtkomstlistan. "ran:friends rl" (eller "ran:friends read") på sista raden, slutligen, ger medlemmarna i den egna gruppen ran:friends rätt att både lista och läsa filerna i katalogen. (Se avsnitt D4 om egna grupper.)

Kommandon för att hantera åtkomstlistor

fs listacl katalognamn

Visar åtkomstlistan för den givna filkatalogen ("listacl" kan förkortas "la")

fs setacl katalognamn användare/grupp rättigheter

Ger en viss rättighet åt en viss användare/grupp ("setacl" kan förkortas "sa")

fs setacl katalognamn användare/grupp none

Återkallar alla rättigheter för en viss användare/grupp.

fs help

Visar alla "fs"-kommandon

Hur man kringår problemet att man inte kan ha olika skydd på filerna i samma katalog

Eftersom skyddet av filer i AFS är på katalognivå kan man inte ha olika skydd på filerna i en och samma katalog. Exempelvis kan man inte ha en fil som bara man själv kan läsa i en katalog som är allmänt läsbar. Normalt gör inte detta något - man stoppar bara filerna i olika kataloger - men ibland blir det problem. Det gäller till exempel din hemkatalog.

I hemkatalogen behöver man ha allmänt läsbara initieringsfiler som .bashrc, .tcshrc m.fl. Om inte dessa är allmänt läsbara kommer bland annat inte rlogin att fungera normalt.

Samtidigt behöver man också hemliga filer. Tricket för att klara detta är att för hemkatalogen ge enbart list-rättighet till system:anyuser och skapa en allmänt läsbar underkatalog där man lägger icke-hemliga filer. Man har sedan symboliska länkar för varje fil som skall vara allmänt läsbar från den lässkyddade katalogen in i den läsbara underkatalogen. På så sätt kommer man, via länkarna, åt de icke-hemliga filerna från den hemliga katalogen.

Exempel på kommandon för att ordna enligt ovanstående beskrivning:

Gå till hemkatalogen:
cd
Skapa läsbar underkatalog:
mkdir Public
Göra underkatalogen läsbar:
fs setacl Public system:anyuser read
Flytta filer som ska vara allmänt läsbara dit:
mv .login .cshrc .tcshrc Public
Skapa länkar:
ln -s Public/.login; ln -s Public/.cshrc; [osv.]

Egna grupper

Varje användare har i AFS-systemet möjlighet att skapa personliga grupper av användare för att på ett bekvämt sätt kunna tilldela filskyddsrättigheter. Samtliga medlemmar i en sådan grupp kan ges samma rättigheter genom att man lägger till gruppen till olika åtkomstlistor. I åtkomstlistan ovan är ran:friends ett exempel på en egen grupp. Egna grupper börjar alltid med ägarens användarnamn följt av ett kolon.

Kommandon för hantering av grupper i AFS-systemet

pts creategroup ägare:gruppnamn

Skapar en grupp. Ägaren ska vara ditt användarnamn ("creategroup" kan förkortas "cg")

pts adduser användare ägare:gruppnamn

Lägger till användaren till gruppen ("adduser" kan förkortas "ad")

pts delete ägare:gruppnamn

Tar bort gruppen ("delete" kan förkortas "del")

pts removeuser användare ägare:gruppnamn

Tar bort användaren från gruppen ("removeuser" kan förkortas "rem")

pts membership ägare:gruppnamn

Visar medlemmarna i gruppen ("membership" kan förkortas "m")

pts help

Visar alla "pts"-kommandon

De flesta användare på KTH har sina filer sparade på filservrar. Utrymmet begränsas oftast av kvoter. Det finns olika verktyg som kan visa vad kvoten är i AFS, och visa vilka filer som tar upp plats.

AFS

Nätverksfilsystemet AFS (Andrew File System) används för hemkataloger på många av KTHs datorer och servrar. I synnerhet med Unix-liknande operativsystem, Ubuntu- och RedHat Linux, Solaris, macOS, etc. Hemkatalogernas AFS-volymer har utrymmeskvoter. Studenters hemkataloger begränsas typiskt till 3GB, men man kan få mer plats vid behov, så länge det används för studierelaterade filer.

För att se hur mycket plats du använder, öppna ett terminalfönster och skriv

fs lq

Vilka filer är det som tar plats?

Ubuntu

Om din kvot ligger nära gränsen, så kan du använda Ubuntus Disk Usage Analyzer (finns under Applications och sedan Accessories) för att hitta det som tar upp utrymmet. När programmet startar, välj ”Scan home” för att analysera din hemkatalog.

Observera att konfigurationsfiler ofta är dolda, eller ligger i dolda kataloger. Alltså, filnamnet har en inledande punkt. För att visa dolda filer, använd Ctrl-H i filhanteraren, eller ls -a i terminalfönster.

Problem att logga in?

Om grafisk inloggning (Gnome-miljön) inte startar, kan du använda konsol-inloggning för att rensa tillräckligt utrymme. Se Vanliga frågor (FAQ)  för mer information om konsol-inloggning. Du kan sedan använda kommandoradsverktyg för att rensa bort onödiga filer. Samma verktyg kan användas då du loggar in med fjärranslutning (SSH) . Se exemplet nedan.

Mac

För att få en överblick över alla lagringsplatser, välj

(Äpple-meny), Om den här datorn, Fliken ”Lagring” och sedan "Hantera..."

Vänsterkolumnen visar olika lagringsplatser. Du kan sortera innehållet efter storlek, datatyp, etc. och ta bort onödiga filer.

Du kan även använda kommandorads-verktyg, se exempel nedan.

.OldFiles räknas inte

Observera att katalogen OldFiles inte räknas in i din kvot. Det är en länk till en säkerhetskopia från gårdagen, och sparas på en separat AFS-volym. (Du kan inte ändra eller ta bort filer där, den uppdateras när nästa säkerhetskopia görs under natten.)

Fullt på kontot?

Hemkataloger med full kvot utökas automatiskt för aktiva konton, men endast med ett par procent så att det ska gå att logga in. Men om utrymmet fylldes av t.ex. webbläsares cache, så kommer troligen det extra utrymmet fyllas nästan omedelbart nästa gång man loggar in. Dessutom görs endast kvotsökningarna en gång varje natt.

Studenter

Om filer för en kurs kräver mycket utrymme, kontakta din kursledare. Ibland kan stora filer flyttas till gemensamma kataloger, så varje student inte behöver kopior i hemkatalogen. Om varje student måste lagra stora filer, eller använda applikationer som tar mycket plats, kan kursledaren begära mer utrymme för alla registrerade studenter. Den som registrerats sent kan dessvärre missas då; om du tror det gäller dig, kontakta kursledare. Har de redan begärt utrymme, kontakta IT-supporten , men hänvisa gärna till ID för deras support-ärende.

Kommandoradsverktyg (exempel)

Du kan använda du (disk usage, se manualsidan för du(1) (extern länk) ) med väljare för att visa MiB, och sedan sortera efter storlek. Men kom ihåg att du ej känner till AFS; programmet förstår inte att AFS-mountpoints (som OldFiles) fungerar som separata filsystem. För att kontrollera samtliga kataloger (avslutande /):

$ du -sm */ .[a-z]*/ | sort -n | tail
147     .mozilla/
197     .vscode/
532     .OLD_gnome_20190201T165603/
903     .matlab/
987     .local/
1408    .config/
1712    .ros/
1826    Library_kth_20190617 
2276    .cache/
4418    OldFiles/

OldFiles kan ignoreras, se ovan.

Katalogen .OLD_gnome_xxx har skapats av gnome-cleanup ( se FAQ ). Men eftersom katalogen är mer än ett år gammal kan den förmodligen tas bort med rm. Du kan använda väljaren -r (--recursive) för att ta bort hela kataloger – men se upp så du inte tar bort för mycket! Det är inte alls samma sak att ta bort a* (alla filer vars namn börjar med a) och a * (filen a, sedan alla andra filer).

Katalogen Library_kth_2019… användes för personliga inställningar i äldre macOS-versioner. Gamla Library-kataloger döptes om för aktiva konton då macOS-versionen i datorsalarna byttes 2019. De äldre inställningarna var inte längre kompatibla, och att migrera dem vid inloggning skulle ha tagit mycket lång tid. Behöver du inget från de gamla inställningarna, så kan katalogen tas bort.

För att se vad som finns i andra stora kataloger:

$ du -sm .config/* .matlab/* .ros/* .cache/* | sort -n | tail -12
11      .cache/thunderbird
183     .matlab/R2020a
231     .matlab/R2018a
248     .matlab/R2015b
252     .matlab/R2017a
268     .cache/google-chrome
520     .config/google-chrome
706     .cache/pip
783     .config/Code
967     .local/lib
1130    .cache/mozilla
1711    .ros/log

De gamla Matlab-katalogerna kan tas bort. Från läsåret 2020–2021 finns endast R2020A (eller senare) i standardmiljön.

Pythons pip-cache kan rensas, och behöver du inte längre de personliga python-paket du installerat (underkataloger i ~/.local/pip) kanske du även kan ta bort dem.

Cache-minne för webbläsarna Firefox (~/.cache/mozilla) och Google Chrome kan tas rensas. Men om du rensar katalogen kan webbläsaren fortfarande försöka använda dem, och visa trasiga webbsidor. Det är bättre att säga åt webbläsaren själv att rensa:

• Firefox: Edit » Preferences » Privacy & Security » Cookies and Site Data » Clear Data...
• Google Chrome: Ctrl+Shift+Del öppnar Clear browsing data. Var mycket försiktig så endast Cached images and files är markerad, med Time range: All time. Klicka sedan Clear data. Du vill inte radera historik och sparade lösenord!

Övriga kataloger, t.ex. loggar från ROS Melodic, eller Visual Studio Codes ~/.vscode och ~/.config/Code, kan vara saker du vill ha kvar, eller som kan rensas – du får avgöra från fall till fall.