Arkitekturens radikala byråkrati: Kvinnorna som ritade om världen, 1945-2000
Kvinnor lyser med sin frånvaro i arkitekturhistorien och en vanlig förklaring är arkitekturprofessionens manliga dominans. Genom att skifta perspektiv och följa kvinnliga arkitekters praktik inom arkitekturens byråkrati skriver projektet fram en motsatt historia som ifrågasätter arkitekturens uppsatta gränser.
Projektnamn: Arkitekturens radikala byråkrati: Kvinnorna som ritade om världen, 1945-2000
Projektledare:
Helena Mattson
, KTH Arkitekturskolan
Deltagande universitet: Kungliga Tekniska högskolan
Projektperiod: 2024–2026
Finansiering: Vetenskapsrådet
Det ”ritande geniet” får här lämna plats åt praktiker utanför arkitektkontoren och ritborden. Där fanns utbildade - ofta kvinnliga - arkitekter som ”ritade om” gränserna mellan politik, rum och arkitektur och förändrade disciplinens grundläggande villkor genom att utveckla regelverk, normer och riktlinjer som formade den materiella världen.
Projektets syfte är att lyfta fram dessa kvinnliga arkitekter och problematisera ”den radikala byråkratin” som ett arbetsfält inom arkitekturdisciplinen. Därmed sätts också kvinnors aktivistiska arbete för att forma ”det allmänna bästa” och ”det goda samhället” i fokus. Med ”radikal” avses här något som ”i grunden vill förändra samhället” (SAOL, 2022). Projektet följer utvecklingen från 1940-talets formerande av den svenska välfärdsstatens arkitekturpolitik och praktik till omstruktureringen av den svenska modellen under senare delen av 1900-talet.
Skandinavien uppfattas ofta som drivande i utvecklingen av ett jämställt välfärdssamhälle och kvinnorörelsen var avgörande för utformningen av välfärdsstatens materiella miljö. Trots detta saknas en historisk kartläggning och teoretisering av den byggda miljöns byråkrati som ett fält för kvinnors aktivistiska arkitekturpraktiker. Ur ett internationellt perspektiv utgör Sverige därför en unik fallstudie.
I projektet utförs fyra fallstudier vilka kombinerar traditionella arkivstudier med experimentella metoder. Forskningen har två huvudsakliga mål: att spåra kvinnors aktivism inom arkitekturbyråkratiska praktiker; och att undersöka hur kvinnors praktiker förvandlade byråkratin till ett radikalt experimentfält och därmed vidga arkitekturen som disciplin.