Bygg mer storskaligt – och använd mer trä

Trähus kan fungera som så kallade kolsänkor: materialet absorberar och binder koldioxid från atmosfären.

– Att binda koldioxid i byggkonstruktion är energieffektivt. Därför föreslår vi att trä används i byggnationer där det är möjligt för att snabba på omställningsprocessen, säger bostadsforskare Erik Stenberg, arkitekt och biträdande professor vid KTH.

Tillsammans med fem medförfattare i en antologi  för den politiskt obundna tankesmedjan Global Utmaning vill han bidra till att ”dödläget kring bostadsfrågan bryts”.

– Bostadsfrågan har varit på agendan i Sverige i över hundra år. Det krävs ett nytt samlat grepp för att långsiktigt lösa problemen, säger Erik Stenberg, och konstaterar att den akuta bostadsbristen dessutom måste lösas på ett hållbart sätt.

Ett ”bra byggår” byggs 45 000 nya bostäder i Sverige, alltså knappt en procent av det totala bostadsbeståndet på ca 4,8 miljoner bostäder. Av de 99 procent som redan finns har påfallande många en betongstomme.

– Men om vi om fem år ser att hälften av de nybyggda flerbostadshusen i Sverige har stommar av massivt trä, då har vi kommit långt.

– Det är ju bråttom, vi behöver agera nu och på rätt sätt om vi ska vara koldioxidneutrala till 2030. Bostadsfrågan berör alla 17 miljömål!

Trä är till skillnad från betong ett relativt lättviktigt material, som dessutom enligt Erik Stenberg är "mycket lämpligt att prefabricera". Byggelement i trä är också lättare att anpassa eller bygga om efter 40 eller 50 år.

– Men betongen försvinner inte. Även i trähus behövs betongfundament. Vi måste få till metoder för att skapa nya trästommar att ersätta betongen med där det är möjligt, säger han.

– På sikt tror jag till och med att erfarna betongtillverkare kommer att börja undersöka lösningar för träkonstruktioner, och bidra till monteringslösningar för betong i kombination med trä.

Om vinsterna med träkonstruktion är så stora, varför dröjer utvecklingen på marknaden?
– En orsak är finansieringen. Det krävs bland annat stora ekonomiska satsningar för att ta fram standarder för brand, fukt och akustik i träbyggnader. Därför anser vi att staten måste kliva in och driva på utvecklingen.

– Man kan inte längre bara fokusera på variation i stadsmiljön utan måste börja bygga mer industriellt och med system.

Kommunerna ansvarar i dag för bostadsbyggnationen i Sverige, och Erik Stenberg framhåller vikten av att bostäder inte ska behandlas som ”en ren marknadsfråga”.

– Alla framgångsrika välfärdsstater har löst bostadsfrågan genom en mix av privata och offentliga inslag, poängterar han.

Vilka ser du som föregångsländer?
– I Österrike och Tyskland har man kommit långt när det gäller samverkan mellan stat, kommun, byggherrar och förvaltare. Men i Sverige har bostadsproduktionen inte levererat som den borde på åtminstone 20 år…

Text: Katarina Ahlfort
Foto: Håkan Lindgren

Fakta om antologin

Antologin "En ny plattform för att lösa bostadsfrågan" är skriven av sex författare i samråd med Global Utmanings programråd för Hållbara Städer.

–Den nya plattformen hanterar en ekonomisk, social och miljömässig omställning av boendet, byggandet och stadsutvecklingen.
Den ska även:

–säkra upp att framtidens byggande och boende verkligen bidrar till hållbar utveckling.

–främja samverkan mellan alla berörda aktörer och göra det möjligt att lösa bostadsfrågan i landets alla delar.

–sprida svenska samverkansidéer och svensk teknik för byggande och boende globalt.

–underlätta att skapa en blandad stad där människor med olika bakgrund och ekonomiska förutsättningar kan leva och mötas.