Till innehåll på sidan

KTH:s ljusforskning firar 20 år

Porträttfoto på KTH-forskaren Ute Besenecker
Universitetslektorn Ute Besenecker jobbar med en strategi för ett nytt ljuscenter vid KTH. Foto: Casper Hedberg

NYHET

Publicerad 2020-12-10

I december 2020 har KTH:s avdelning för ljusforskning och -utbildning existerat i 20 år. Nu är det dags att summera gjorda insatser och blicka framåt där storslagna planer för de nästkommande två decennierna skymtas.

– Det finns nog inget bättre plats att studera ljus på än Sverige där det är så mörkt. Och det ger fina möjligheter att även studera mörkret.

Det säger Per Franson. Han är chef över avdelningen som bär namnet Architectural Lighting Division. Att den engelska benämningen befinner sig i fokus har sin naturliga förklaring. Runt 400 studenter har fram till idag läst mastersprogrammet i ljusdesign, och de kommer från jordens alla hörn. 50 olika nationaliteter närmare bestämt.

– Masterutbildningen har haft ett konstant högt söktryck, kanske det högsta på KTH. Det har med Sveriges geografiska läge att göra, men också för det stora arbete som avdelningsgrundarna Jan och Agneta Ejhed genom åren lagt ner. De har skapat de rätta förutsättningarna för ljusforskning och -utbildning vid KTH.

Studentprojekt om ljusdesign.
Studentuppgiften Lighting Machine tolkas så här i projektet SeeU29. Foto: KTH:s ljusavdelning

Gemensamt språk om ljus

Sedan starten för två decennier sedan har ljusavdelningen flyttat runt. Bland annat har hemvisten varit såväl institutionen för byggvetenskap som skolan för Teknik och hälsa. Numera har avdelningen rotat sig på KTH Arkitekturskolan, detta tack vare Per Franson som fick uppdraget att se till att ge den en permanent plattform på universitetet.

Under de 20 första åren har både lärare och forskare uppnått en hel del inom ämnesområdet. De har utvecklat sätt att diskutera ljus, så att alla använder samma terminologi. En kurs i hur vackra fönster ska designas har tagits fram och utbildningen har genom åren speglat en rad olika aspekter av ljus.

– Ljus handlar om så mycket. Människors hälsa till exempel. Energieffektivitet är en annan aspekt, det är ganska ineffektivt att skicka upp utomhusljuset i rymden istället för mot de ställen där det behövs. Sedan har vi säkerhet och gatumiljöer samt "Adaption", vilket är blandningen mellan dagsljus och artificiellt ljus. Att se till att det blir bra och inte monotont.

Jobbar för nytt forskningscentrum

Fram till idag har ljusavdelningens arbete varit väldigt utbildningstungt. Men det finns en uttalad ambition att starta ett nordiskt forskningscentrum - Nordic Lighting Design Research Center - för just ljusforskning vid KTH. För något år sedan togs första steget då Ute Besenecker rekryterades. Hon är universitetslektor på KTH med speciellt intresse för människans förhållande till ljus både vad gäller hälsa och välmående. För att uppnå det jobbar Ute Besenecker gränsöverskridande mellan vetenskap, design och konst.

– Nyligen fick vi ett anslag från Energimyndigheten för att utveckla en strategi för ett forskningscentrum om ljus vid KTH. Projektet har precis startat, och alla vi på ljusdesignavdelningen är mycket tacksamma för att ha fått denna möjlighet, säger Ute Besenecker

En av KTH:s fasader som är ljussatt.
Nordic Glade heter detta projekt där studenterna ljussatt en av KTH:s många fasader. Foto: KTH:s ljusavdelning.

Hon har flera delmål i sin vision om forskningscentret, förutom att skapa en långsiktig, stabil bas för ljusforskningen. Två av dem är att samla mer bevis för att ljusdesign bidrar till bland annat hållbarhet och energieffektivisering, och att utveckla metoder för bättre kunna utvärdera ljuskvalitet i byggnader.

– Sedan vill jag överbrygga gapen mellan vetenskap, teknik och design både vad gäller ljusforskning och -utbildning.

Alumner över hela världen

Rodrigo Muro är utbildningsansvarig när det kommer till ljusdesign på KTH. Han berättar att det var 2005 som masterutbildningen startades, och idag återfinns KTH:s alumner på prestigefulla ljusdesignkontor världen över.

– Mellan 20 och 30 procent är verksamma i Sverige, på WSP, Tyréns och White exempelvis, och resten utomlands. Här återfinns kontor som Buro Happold, Licht kunst Licht, Flaming Beacon, Paul Nulty, Light Bureau och Lighting Design Collective.

Rodrigo Muro fortsätter sedan att räkna upp företag och listan vill aldrig ta slut.

Då alumnerna spridits över världen likt ljuset strålar samtidigt som branschen är liten, har ljusavdelningen skapat ett socialt nätverk så att de 400 tidigare studenterna kan hålla kontakten med varandra. En digital plattform kallad Family Tree.

– På det här sättet kan en alumn ser var de andra är, vad de gör och dela erfarenheter på en personlig nivå. Tanken är att skapa och underhålla kontakten dem emellan, och mellan dem och oss.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Ute Besenecker  på ute.besenecker@arch.kth.se eller Per Franson  på 08 - 790 85 26 / per.franson@arch.kth.se.

Maskiner och moln

  • Tjugoårsjubileet kommer bland annat att firas med att ljusavdelningens lokaler (The Cloud) på Drottning kristinas väg 43 B kommer att ljussättas den tionde december. Tanken är att detta sken skall synas över stora delar av Stockholm.
  • En av de första uppgifterna ljusstudenterna på mastersprogrammet får är att skapa en ljusmaskin (lightning machine). Enligt KTH-forskaren Ute Besenecker så är det en underbar och väldig kreativ designuppgift där studenterna får lära sig att forma ljus i en rumslig miljö.
Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-12-10