Till innehåll på sidan

Nya möjligheter för miljoner ton sten

Bild föreställer Hammarbybacken med snökanoner som sprider snö
Hammarbybacken är en av tio toppar i Storstockholm som byggts av restmassor. Foto: Holger Ellgaard

NYHET

Publicerad 2021-02-22

När Förbifart Stockholm byggs, och stadens tunnelbana byggs ut, uppstår en restprodukt. Massor av sten. KTH-forskare uppskattar att det handlar om drygt 20 miljoner ton granit som ska forslas runt i Stockholm, något som varken är bra för miljö eller ekonomi. I ett nytt projekt ska forskare titta närmare på hur stenmassorna kan omvandlas från belastning till resurs.

På 1950- och 60-talet förändrades Stockholm i snabb takt i och med tunnelbanans utbyggnad och moderniseringen av stadens centrala delar. Detta gjorde att man stod inför utmaningen att hantera enorma mängder restmassor, runt 30 miljoner ton, som uppstod på kort tid.

Hanteringen av restmassorna sköttes av dåvarande stadsträdgårdsmästaren Holger Blom. Lösningen blev ett samarbete med konstnärer som fick uppdraget att gestalta massorna i form av tio artificiellt skulpterade toppar. Två av dessa är välbesökta Högdalstoppen och Hammarbybacken.

Porträttfoto på KTH-forskaren Ania Öst
KTH-forskaren Ania Öst.

Restprodukt blir resurs

I och med Förbifart Stockholm byggs och en utbyggd tunnelbana står Stockholm inför en liknande situation.

– Ohållbara transporter får stora konsekvenser för de miljöer där restmassan ska hanteras, lagras och på nytt transporteras. En helhetssyn på problemet saknas där restprodukten istället kan utgöra en resurs för att lösa andra storskaliga utmaningar, berättar Ania Öst, forskare vid KTH Arkitekturskolan.

Det är hon och forskarkollegan Hanna Erixon Aalto från KTH tillsammans med Stockholms stad, Studio Erixon Aalto och Gaia Arkitektur som fått ett fyraårigt anslag från Formas om fyra miljoner kronor för forskningsprojektet MASSA som startades i januari 2021. De menar att sten kan användas till det mesta. Den kan omforma kajer, bilda revstrukturer, utgöra grundläggning eller användas som byggnadsmaterial istället för betong. 

Porträttfoto på KTH-forskaren Hanna Erixon Aalto.
KTH-forskaren Hanna Erixon Aalto.

– En viktig aspekt i det här projektet är timingen. Användningsområde hänger ihop med när stenmassorna uppkommer och var. Av flera skäl är det positivt om massan kan användas lokalt och utan mellanlagring, säger Hanna Erixon Aalto.

Pilotprojekt redan på gång

Stockholm stad har redan ett par pilotprojekt på gång, bland annat ett möjligt artificiellt rev som kan rena vatten och bidra med biologisk mångfald samt en alternativ grundläggning vid utbyggnad i vatten.  

Det finns mycket konkret att vinna på en smartare hantering av massorna. Bland exemplen finns minskade koldioxidutsläpp, förslitningsskador och i förlängningen underhållsbehov av vägar i samband med att transporter flyttar över till vattnet. 

– Vi vill också undvika att stenöknar breder ut sig runt Stockholm. Detta knyter an till en större problematik som handlar om att vi som samhälle måste sluta sopa smutsen under mattan och istället skapa värde längs hela kedjan.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Ania Öst på ania.ost@arch.kth.se eller Hanna Erixon Aalto på hanna.erixon@arch.kth.se

Faktaruta

  • De tio topparnas som byggdes av stenmassorna från tunnelbanebygget i Stockholm är Granholmstoppen, Johannelundstoppen, Hagatoppen, Högdalstoppen, Vårbergstoppen, Hammarbybacken, Väsjöbacken, Fagersjötoppen, Hökarängstoppen och Ullnatippen.
  • För att sten ska kunna återanvändas till vattenmiljöer behöver den krossas och tvättas så att man får bort kvävet från sprängämnena som annars kan bidra till övergödning.
  • Ett att förstå vilka mängden stenmassor det handlar om så byggdes Hammarbybacken av cirka 3 miljoner ton restmassa. Om man istället skulle skapa ett konstgjort rev på 3-4 meters djup som är 100 meter långt behövs cirka 10 000 ton stenmassa.
Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-02-22