Stadsbyggnad

Städer behöver ständigt förnyas allteftersom samhällsutvecklingen skapar nya villkor och förutsättningar för sina invånare att skapa meningsfulla livsrum. Idag ser vi ett samhälle och omvärld i snabb omvandling där städer spelar en större roll än någonsin tidigare. Stadsbyggandet står därför inför en unik kunskapsutmaning som KTHs Arkitekturskola avser möta genom både forskning och utbildning.

Stiliserad rumsstruktur ur kontroll och frihetsperspektivi Gottsunda. Decode: Community Design for Conflicting Desires, Björn Hellström.
Daniel Koch

Dominanta och motståndskulturer i stadsstruktur. Architecture and Urbanism, addressing the social space in the 21st century, FAUUSP.
Källa: Daniel Koch

Nya vanor i staden: Urban Segregation. Project within Senseable Stockholm Lab (KTH, MIT & Stockholms stad): ).
Källa: Ann Legeby

Framtidsgator: arnen i skolorna vid Framtidsgatorna fick själva skissa på gatans innehåll. Ett workshopkit delades ut till alla klasser.
Källa: Stockholms stad

Slakthus: Slakthusområdet, del i projekt "Ett rum med utsikt".
Fotograf: CJ Ericsson

Forskningsinriktningar KTH Arkitektur

Forskande medarbetare

Doctoral Studies

Vid KTH ser vi Stadsbyggnad som ett komplext fält som spänner mellan teori och praktik, och som väver samman samhälleliga processer och krafter med professionella frågeställningar som kombineras och manifesteras i den byggda miljön. Det inbegriper också kritisk, normbrytande och fantasirika sätt att hantera konflikterande intressen, normer och ideal.

Arkitekturforskning i Stadsbyggnad har som mål att ta fram ny kunskap om städer genom att kombinera praktik och teori, satt I relation till en sammanlänkad och flerskalig förändringsprocess som rör sociala, kulturella, politiska, ekonomiska och ekologiska aspekter. Den här forskningen inkluderar spekulativ och framtidsinriktad forskning som framställer nya lösningar och angreppssätt för samtida utmaningar, men som också kan utmana de underliggande antaganden och ideal som framställer ‘staden’ som svaret på våra nuvarande och framtida hållbarhetsutmaningar liksom våra framtida samhällen.

Vi ser kritiska, spekulativa och framtidsinriktade angreppssätt som avgörande element för forskning inom Stadsbyggnad – aspekter som inte bara är arkitektoniska av sin natur i att de kombinerar rumslig problematik med frågor om rättvisa och demokrati. Lika viktigt är studier i historia, filosofi, samhällsteori och estetik som driver ett engagemang med staden som omstridd och mångfasetterad miljö, definierad av temporaliteter i olika rytmer. Stadsbyggnad bidrar till diskursen och kunskapen om städer inom akademin, starkt influerat av ett interdisciplinärt perspektiv, men också till den politiska och allmänna debatten. Det är avgörande för vår forskning att området integrerar arkitekturfärdigheter, angreppssätt och frågeställningar i en bredare diskurs om stadsutveckling är en avgörande. Det inkluderar – men är inte begränsat till – en specifikt arkitektonisk rumsförståelse, form och materia å ena sidan, och å andra sidan det bredare området arkitektur som kulturell, politisk, konstnärlig och historisk konstruktion.

Arkitekturskolans forskning karaktäriseras av att innefatta en rik uppsättning forskningstraditioner, kompetenser och fokus, där styrkan ligger såväl i spetskompetens som i hur de individuella färdigheterna kommer samman i en gemensam diskussion och utveckling. Såväl inom forskningen som undervisningen utgör grunden för framtiden en helhet som bygger på en diversitet i samarbete som fungerar som gemensam, kreativ forskningsmiljö. Målet är vidare att denna forskningsmiljö skall fortsätta vara en integrerad del i arkitekturämnet i stort, en utvecklad integrering av forskning och undervisning, samt ett vidareutvecklat samarbete med övriga institutioner inom ABE.

Forskning i Stadsbyggnad vid KTHs Arkitekturskola är fokuserat på tre huvudområden:

Det offentliga rummet och relationen till demokrati, makt och möjlighet och utrymme för individuellt agerande, inklusive medling och representation, interventionsformer i arkitektur och konst, i relation till konceptuell förståelse av situation, plats och rum. området inkluderar forskning inom urban historia och ideologiska skiften, politiska ekonomier, samt hanterar det offentliga rummet i både konkret och abstrakt form.
Kritiska undersökningar av hållbarhetsfrågor och resiliens, inklusive grundforskning inom feministisk teori och reflektion kring feministiska praktiker. Här är frågor om demokrati i planering och civilt deltagande i urbana utvecklingsprocesser centrala, liksom kritiska estetiska och politiska praktiker, samt deltagande, praktikledd och konstnärlig forskning.
Arkitektur och rumskonfiguration i bred bemärkelse, relaterat till kulturella, sociala, ekonomiska, ekologiska och politiska fenomen. Området utvecklar teori och metoder kring att göra diagram av, modellera, och analysera rumskonfiguration som definierat av materiellt rumsliga avgränsningar (byggda eller obyggda), utifrån perspektivet att byggd materia och rumsorganisation är ett sätt på vilket samhället beskriver, producerar, och tolkar sig självt; en kritisk morfologiforskning.